Älskar grovsoprum

(En symaskin av den gamla skolan)

Vi har inget jättesuperbra grovsoprum här i huset egentligen, men jag har ändå för vana att ta en extra svängom dit när jag är nere i garaget och slänger papper. Jag har hittat tavellampor, någon hårtork, men egentligen inte så mycket under alla de här åren jag bott här.

I min pappas grovsop finns en massa härligheter. Det är ett stort rum, stor som en liten 1:a och som man tömmer endast en gång i halvåret. Där hittade jag en skrivbordsstol från Kinnarps härom veckan, mina "kokainbord" som jag haft som vardagsrumsbord ända fram till nu nyss innan Ninnie i syjuntan tog över dem. (de i glas i detta inlägg) och en massa, massa mer. En guldgruva!

Ikväll hittade dock en riktig skönhet nere i vårt grovsoprummet. En gammal, tung symaskin från märket Necchi (som jag aldrig hört talas om). Men symaskinen var intakt med pedal, sladdar, tillbehörslåda och instruktionsbok. När folk har sparat instruktionsbok, då vet man att prylen blivit omhändertagen.

Det var en gammal anteckning i den också. En gammal tants handstil. jag kan inte helt lista ut vem den gamla tanten i huset skulle vara, men har mina misstankar.

Jag plockade hem den. Ska vid tillfälle kolla om den funkar också, men sådana här produkter slutar egentligen inte att fungera. Det vill säga symaskiner från förr. De är så stabila.

Jag vet inte riktigt vad jag ska med den här maskinen till. Jag har ju redan en bra maskin från 1994 från Husqvarna. Men känslan att lämna den där nere i grovsopen för att slängas var too much to handle!

(Svea tittar fram)

(Ojordad stickkontakt och pedal. Och en hund.)