En väldigt intressant med mitt hus är att jag är tredje ägaren. Tredje ägaren sedan 1930-talet. Det är så vansinnigt häftigt.
Mannen som bodde här innan mig var penschis så det finns ett handtag på WC framför toastolen. Spontant tänker jag; Fult. Penschis. Och återigen fult.
Men... med mina tantknän har det visat sig vara ganska bra med det där handtaget. Jag har ju verkligen svaga knän. Jag får ont varje gång jag går i nedförsbacke eller nedför i trappa. På jobbet brukar folk ta trappen ned fyra våningar på lunchen. Jag ropar: "Vi ses där nere. Ni vet - mina knän."
Efter renovering kommer dock inte handtaget finnas kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar