Faktura via Klarna

Ha! Senast igår rekommenderade jag Bolia att boka möte med Klarna som har en sjukt stabil betalningsmodell. Idag fick jag sms om att till och med självaste SL går över till att använda dem.

(Dubbla skärmar)

Jag kom på mig själv idag när jag satt och jobbade. Två datorer. Behövs det verkligen? Är det ens effektivt? Framför allt; hur hände detta?

På kvällen var jag och Lama på IKEA och jag handlade stuff för typ 2.200:-, men då stod skrivbordsstolen (som jag inte ens visste att jag behövde) för 1.259 av dessa kronor. Jag kommer så klart att visa upp de roliga grejerna från denna utflykt inom kort.

Hundvaktssökandet fortsätter

(Det blev visst ingen fika igår)

Hundvaktskandidaten Eva skulle kommit igår på förmiddagen. Jag var ju ändå hemma och väntade på soffan som visade sig inte ens vara på väg. Hon kändes perfekt; penschis med bil, har haft hund och hon kunde hämta och lämna.

Inför första mötet vi bokat smsade jag och frågade om hon hade koll på vägen hem till mig. Det visade sig att hon hade influensan och var sjuk. Hon sa att hon mailat, men jag hade inte fått något mail. Jag bad henne höra av sig när hon var frisk igen.

Jag hörde inget på över en vecka så jag skickade ett sms och frågade om hon var frisk igen. "Ja, nu är det bra", var svaret. Okej.... Jag frågade om hon ville träffa Svea och till slut kom vi fram till torsdag klockan halv elva.

Kvart i elva igår ringde jag. En person från den generationen är sällan sen. Det visade sig att hon hade glömt vårt möte. Bad sign.

Hon skulle hämta bilen från sin mans jobb och skulle ringa mig sen. Jag sa att jag var tvungen att vara hemma hela dagen eftersom jag väntade på soffan.

Eva ringde sedan när jag satt i telefon med Bolia i exakt 30 minuter så jag svarade inte, men smsade under en av alla väntetider och frågade om vilken tid som passade henne att komma hit.

"Jag satt i bilen när jag ringde men när du inte svarade åkte jag hem."

Ursäkta. Du glömde vårt möte och du ger mig attityd för att jag inte svarade när du ringde - EN gång?

Baaaaad sign.

(En annorlunda selfie?)

Fråga om rörkoppling

(Under hon)

Sebastian var här i måndags och kollade in förutsättningarna för att installera diskmaskinen. Jag hade redan varit hos järnaffären i Hökis och fått en massa info och instruktioner. Det verkade inte alls så klurigt att installera som jag trott - iaf inte med de förutsättningarna jag hade. Jag visade upp detta foto.

Däremot visade det sig att rören som går ned från blandaren är stela, hårda och inte det minsta flexibla. Grejen är att jag behöver komma in med en T-koppling mellan röret som sitter fast i huset och den som sitter fast i blandaren. T-kopplingen är cirka 5 cm längre än nuvarande koppling.

Min blandare ser inte mycket ut för världen, riktigt risig faktiskt. Men den är bra! Den har ett utdragbart handtag och man kan ställa om till dusch. Jag har inga planer på att byta den.

Därför är min fråga nu... Jag har ju en värmepistol (se inlägg här). Om man drar ut blandaren, kan man värma på rören och böja till dem? Sebastian som är rätt händig och kunnig kände sig inte trygg med mitt förslag, men jag menar: Det är ju det en värmepistol är till för - att böja rör som det ofta rinner vatten i.

Besviken på Bolia

Det kommer ingen soffa idag. Jag har planerat en dag hemma med jobb framför datorn, sparat den typen av jobb som bäst görs när man sitter ensam och bokat möten så att de INTE hamnar på denna dag - just för att kunna vara hemma och ta emot budet som skulle kommit mellan nio och fyra.

(Meddelande på min dörr när jag skulle ut med Svea i morse)

Men det har varit en massa strul med betalningen. Strul med betalningen?, tänker ni. Det är ju 2014. Det ska väl inte vara struligt att köpa grejer över nätet?

Det trodde inte jag heller, men Bolia har valt ett system som tydligen inte var pålitligt.

Man betalar med kort via webben. Första halvan när man gör köpet. Detta gjorde jag ju i Thailand under en parasoll. Se inlägg här. Man fick välja leveransdatum själv, vilket var toppen. Smidigt so far.

Den andra halvan skulle dras 2-4 dagar INNAN soffan levereras, det stod i bekräftelsen. Okej, då gäller det att ha pengar på kortet och det har jag sällan. Jag har aldrig mer än 2 lax just för att slippa bli skimmad. Men vet man att ett uttag ska göras då så ställer man ju bara in en överföring. Detta gjorde inte jag för att det var direkt efter lön. Pengarna skulle finnas.

Jag började få mail om att de inte kunnat dra pengar. Jag tittar på kontoutdraget och ser att en tidsinställd betalning hunnit gå igenom innan de hunnit dra sitt belopp. Jag för över och svarar igen: "Testa att dra nu!"

I måndags ringer någon från landskod +45 när jag sitter på konferens (se inlägg här). Det är inte läge att svara.

Jag får mail i samma ärende - igen. De säger att de inte lyckats dra den sista delbetalningen men att de fått in den första. Jag tittar på uttdraget och ser att ett belopp om drygt åttatusen är draget och svarar: "Nu borde pengarna vara på väg. Skicka gärna en bekräftelse/kvitto". Att ringa tillbaka till Danmark känns ju onödigt eftersom allt nu är löst.

Well, detta är inte den exakta konversationen. Jag har den i mail, men det intressanta är att jag tar för givet att det belopp de säger är överfört är det första halvan som drogs den 2 januari när jag var inne i deras webbshhop och beställde soffan. Jag fick ju en bekräftelse. Den andra halvan som drogs nu i dagarna utgick jag från att det var andra halvan och att det inte kommit fram till dem. Jag antar alltså att jag betalt och är aspeppad på min soffa (se inlägg här).

Men så kommer magkänslan. Soffan kommer inte idag. Något är knas - trots att jag gjort allt jag ska. Jag har ju betalt två gånger; hälften då, andra halvan nu för några dagar sedan.

Jag ringer deras kundtjänst och pratar med en jättetrevlig norsk tjej. Hon konstaterar att det uttag som gjorde för några dagar sedan var det första halvan och kan inte svara på varför detta aldrig drogs då - när jag köpte den. Ingen har alltså hämtat upp min soffa och är på väg. Den står på lagret och jag sitter hemma och väntar. På en torsdag. Heldag.

Nästa gång den kan levereras är på tisdag kväll vilket hon "erbjuder" mig. Att soffan ska skjutsas hem till mig är inget erbjudande. Jag har pungat ut 800 spänn att få den utkörd på en viss dag mellan specifika klockslag. 

Jag frågar om den inte kan levereras idag ändå. Man får väl helt enkelt åka och hämta den och skjutsa ut den. Stockholm är inte sååå stort och jag bor inte ens utanför stadsgränsen. Felet att man dragit beloppen helt fel i tid är ju inte mitt.

Men det gick verkligen, verkligen inte. Fine. Det handlar om logistik så jag dillar inte mer om det.

Ingen kompensation erbjuds trots att jag förklarar att jag ju tagit ledigt från kontoret för att kunna ta emot soffan. Så jag frågar: "Okej, men skulle ni kunna bjuda på frakten? Jag har ju trots att inte gjort något fel här. Jag har gjort min del."

Men det gick inte heller och nu började jag bli lite frustrerad. Ingen tar ansvar för missen. Kom igen. Missar kan man göra, men som företag kompenserar man det (om man är smart).

När jag jobbade på Ordning & Reda (för typ tusen år sedan) var vi skitnoga med detta. En kund kunde komma in och vara riktigt besviken över en väska som pajat eller en vad det nu kunde vara. Vi sålde ju oftast fotoalbum och skrivböcker. Då sträckte jag min hand efter en Jelly-penna à 25 kronor och sa: "Här får du en penna av mig för besväret! Den kan du skriva med på dina svarta blad i albumet." INGEN kund var sur efter det. Alla gick ut go'a och glada - för att jag hade visat att Ordning & Reda bryr sig om dig som kund.

Jag erbjöds ett presentkort på fjuttiga 350 kronor. Det kommer man inte långt på hos Bolia plus att jag ju måste handla där igen för att ta del av kompensationen. Jag testar igen och förklarar att jag ju inte missat något - det är de som inte dragit pengarna som de skulle. "Har ingen annan råkat ut för samma grej som mig. Ert betalningsförfarande är rätt krångligt." Och det visar sig ju vara en del. Men fortfarande vill Bolia inte bjuda på frakten. "Det är kundens ansvar att ha pengar på kortet och vi har faktiskt ringt och mailat dig", säger hon frustrerat. 

Exakt då kliver den trevliga norska tjejen över gränsen för vad jag tycker är OK. Jag vet att det är hennes chef som sagt vad hon ska säga för det var mycket "vänta så ska jag höra med min kollega" genom hela samtalet som tog 30 min. Och jag tror hon var för stressad för att höra hur det skulle låta. 

Jag släpper på trevligheten och förklarar att jag HAR uppfyllt mitt ansvar: Jag HADE pengar på kortet när jag köpte soffan den 2 januari och köpet gick igenom. Jag fick en bekräftelse. Jag hade pengar på kortet 2-4 dagar innan soffan skulle levereras efter som man drog drygt 8.000 kronor den 26 januari. "Det verkar vara en miss som ni kanske inte rått er på, men kom INTE lägg skulden på mig!" säger jag tydligt. "Jag såg ingen anledning att ringa upp eftersom vi mailades och jag skrev flera gånger att pengar har dragit om de borde vara på väg."

Vi slutar på 400:- i presentkort och att de kör ut den på tisdag kväll (hon fortsätter prata om denna utkörning som ett erbjudande och inte en självklarhet). Vi det här laget har norskan slutat ha en trevlig ton.

Norskan lägger surt på luren och jag känner mig... inte alls sur. Bara väldigt ledsen att jag inte fått min soffa idag och blivit skuldbelagd för företagets opålitliga betalningssystem. Kompensationen på 400 kronor i gåvokort (som det tydligen heter på norsk) betyder ingenting när jag fick BE om det. Inget erbjöds för att kompensera besväret. I think rövknullad is the word I'm looking for.

Tur är väl det att värre saker hänt, men ändå. Nu sitter jag här i huset. På golvet. I några dagar till.

* * * * * * *

Och till Bolia: Mitt tips är att boka ett möte med Klarna. Jag har aldrig gjort så smidiga köp på nätet som när jag betalt med faktura via Klarna. Enkelt och pålitligt.

Work Lamp från Design House

Här är en bild på originalet (antagligen) till lampan jag köpte i veckan på Clas Ohlson. Work Lamp verkar finnas i guld och silver och ligger på 1.699 respektive 1.499 kronor.

Här finns en länk till deras webbshop.

Hade jag hittat länken till min lampa utan namn från Clas så hade jag gärna länkat. Den är på kampanj just nu och finns i alla Clas entréer. Jag gissar att den ligger lågt i pris när den inte är på kampanj heller. 

Lampa från Clas Ohlson

Syrran undrade om lampan hette Work Lamp och kom från Design House när jag hade skickat henne ovanstående bild. Hm... Skulle jag köpa en lampa på Design House? Jag har aldrig hajat varför man ska köpa dyrt när man kan köpa billigt :)

Nä. Den heter förmodligen ingenting och kommer från min stora kärlek Clas Ohlson. Priset för den ligger nu på 149:-, för den tygklädda sladden i vitt och svart (ni vet så där "gammeldags") betalar man 69:- och för glödlampan 99:-. Sladden kommer med sockerbit men utan stickkontakt. Den får man sätta dit själv. 

Det fick Sebastian göra åt mig. Han och resten av Gamla Simklubben skulle hem till mig i måndags och jag tänkte: "Nu får man passa på!". Så jag köpte grejerna och han kirrade det på några minuter.

Det blev bättre än förväntat. Snacka om stämningsljus när man ska käka och släcker ned spotskenan i taket.

Lampan fanns även i svart och sladdarna i svart/vitt, rött, vitt och svart.
Glödlampan fanns i både klar och vit.

(Ascoola skuggor)

Imorgon kommer soffan - yay!

(Stök och bök)

Raggan var här i måndags och hämtade min gamla soffa. Den är gammal, men helt ok. Framför allt har den en massa smarta funktioner.

Så nu är det tomt i vardagsrummet. Men det känns inget märkligt. Jag har myst upp med en massa filtar och Svea gosar upp sig nära mig som vanligt.

I morgon kommer soffan - någon gång mellan 9 och 16 :) Så det blir hemmajobb.

(Mysplatsen för nu)

Jag ser fram emot att visa er den när den väl är på plats. Det är precis samma utförande som på bilden!

Återvinning via FB

Man kan ju lugnt påstå att vi lever i ett konsumtionssamhälle. Under högkonjunkturerna är det lätt att hitta nya vitvaror på Blocket som bara har något år på nacken och det billigt.

Vi är snabba med att slänga grejer också. Teknik som känns omodern. Vem vill ha den här liksom, tänker vi och så går vi ned i källaren till återvinningskärlet med elprodukter. Jag upptäckte att jag har ett väggfast modem hemma som numer är avlagt eftersom jag nu gått över till trådlöst modem. Det kan jag ju inte gå och slänga med gott samvete. Det funkar ju. FB är bästa kanalen att slänga ut frågan om någon vill ha. Jag har blivit av med allt från CD-RW till digitalbox.

(Sitter som en smäck!)

När jag flyttade in i huset fanns en massa nya vitvaror inklusive en mikro - fullt fungerande och fräsch. Toppen!! Men jag har redan en som jag gillar. 13 år gammal visst, men sköter man om dem så är de ju som nya. Den fick stå på kontoret som jag rensade ut igår.

Så jag slängde ut frågan på fejjan. 200 spänn för denna mikro och någon nappade.

Överraskad av Svea

(Där)

(Inte där)

Holy fuck! Stod du där? Sedan när har du lärt dig att gå i trappan själv?

Hashtag skrämd.

Mini-konfa igår och att resa

Rummet vi satt fanns på ett hotell mitt inne i stan. Det hette Styrelserummet och såg ut som... ett trist styrelserum. Mörkt trä, stuckaturer, kakelugn, brandade block och pennor.

(Klassiskt)

Vi körde en kort brainstorming-session och jag bäljade ur mig idéer. Ibland händer det att det bara står still i skallen och att jag inte får ur mig en enda idé. Då blir det pinish när man ska klistra upp sina post-its och berätta.

"The world is a BOOK and those who do not TRAVEL read only one page." 

Citat av St. Augustine.

Jag har under föregående år insett att jag är lite klar med att resa. Iaf för nu. Jag har insett att de svenska semestrarna är precis lika givande som de i utlandet. Det finns så mycket att upptäcka här hemma som jag aldrig varit i kontakt med. Nu i somras var det roadtrip i husbil i Norrland. Då upptäckte jag både mellan-Sverige och livet i husbil. Sen seglade jag en vecka i Skärgården som, trots att jag är Stockholmare, är främmande "mark" för mig. Segling framför allt har jag aldrig gjort innan.

Norwegian hade en super-rea nyss. Jag ville köpa en resa, men insåg sedan att det bara handlade om att slå till. Inte alls om ett sug om att resa. Jag kommer att stanna hemma i Sverige och faktiskt mest hemma i villan framöver. Jag trivs bäst här. Där jag får lukta på blommorna.

Skjutsat grejer från kontoret

Nu har jag med hjälp av Sandra rensat ut kontoret på Söder. En era avslutad. "Era". 

Är trött idag. Ska till jobbet och bälja i mig kaffe!

Nya knoppar i källaren!

(Ett skåp utan knoppar)

Knoppar i porslin!

Underskåpen hade inga hål alls så jag förborrade. Överskåpen hade hål men för smala. Så jag borrade där med. Sedan var det bara att trä in skruven och dra åt muttrarna med en skiftnyckel. De "överblivna" stumpen av den långa skruven slutade faktiskt på bara ca 5 mm. Inte alls mycket. Inget jag bryr mig om att såga av. Har ingen bågfil heller för den delen :)

 

(Piff piff piff!)

(Sjukt snyggt med de omålade rören)

Före: ett alldeles vanligt skåp med vit plast knopp.

(Mycket trevligare faktiskt)

 

I tvättstugan finns ett skåp som bestämt måste varit en köksbänk! Den har nämligen skärbräda....

Sjukt trista knoppar. 

En liten, liten detalj som gör stor skillnad. Dessutom är jag inte säker på att jag gillar när man går all in för en stil. Jag vill ju gärna ta fram den gamla själen i huset som genomgått många årtionden. Men för det vill jag ju inte att det ska se ut exakt som då. Bara få känslan av den gamla tiden.

Livet blir bra mycket roligare så här. Knopparna kostar bara 35 kronor (vilket ligger bra mycket lägre i pris än Åhléns knoppar som jag köpte till garderoberna i hallen - se inlägg här) och när jag renoverar kan jag ju bara behålla dem! 

Klippan-filt i julklapp

(Schweindyr och fancy filt)

(För 629 spänn här)

Kvällen då jobbet hade julfest var jag hemma och förberedde allt som förberedas måste inför en semester på varmare breddgrader. Att jag missade den årliga julklappen brydde jag mig inte alls om. Tiden att dyka upp fanns bara inte.

Men när ett mail sköts ut efter julledigheten att julklappar fanns kvar till dem som aldrig var där var jag snabb att plocka in den! Det var en superfin filt från märket Klippan. Jag valde den något ljusare av de två med nya soffan i ljusrosa i åtanke.

(Madison från Bolia)

Helt normalt

(Ett rådjur i min trädgård)

En granne lyfte upp Svea för att få lite gos och så frågade han: "Hur känns det då?"

Det hade gått en vecka sedan jag flyttade in när han undrade och mitt svar var: "Det känns... normalt."

Det var faktiskt så det kändes. Helt normalt. Inget kändes märkligt eller off med att ha flyttat till villa i förorten. Det kändes rätt och inte avvikande på något sätt.

Rådjuren var jag dock inte alls beredd på. De är så nära hela tiden och spatserar runt i trädgårdarna och parkerna. Det händer ofta att vi står och stirrar på varandra på bara 20 meters avstånd. Inne i stan hade vi kaniner vilket folk utifrån kanske inte tror. De var ju så sjukt många och ständigt närvarande att man aldrig blev fascinerad. De var lika spännande som ett gång änder.

(Kanske ska ta och resa på sig)

En sådan jäkla slacker! Hen har legat på exakt samma ställe vid flera ställen. Här på väg upp för att jag öppnade köksfönstret när jag skulle fota.

Solen tittar fram

(Nu i mitt v-rum)

För de som bor i Stockholm och har fönster är detta kanske överflödig info, men solen skiner! Det liksom pirrar i hela kroppen när solen kikar fram med jämna mellanrum. Vilken känsla.

Under morgonpromenaden i förmiddags var det som att någon solen knackade en på axeln och sa: "Du lever visst! Och snart kickar vi i gång på riktigt!"

Inbrottsrisk med pelargon

Under december månad var det tydligen hela fem fullbordade inbrott i mitt bostadsområde. Det är mycket även om man tar till hänsyn att det förmodligen skett under dagar då folk varit bortresta.

Tur som fan hade jag husvakt.

(Bild från Google)

Det finns många sätt att minska inbrottsrisken. Ett enkelt sätt att bara att lära känna dina grannar. När man ses ute på gatan - vilket jag som lattematte gör väldigt ofta - snackar man och de lär sig varför det kan låta som det låter ibland från din tomt. Till exempel skäller Svea varje gång någon är på ingång på tomten och det hörs tydligen ganska bra ut när grannen står och röker på sin trapp, har han berättat. Jag har en granne som meckar med sina bilar flera gånger i veckan och en annan som jag vet precis när han drar till jobbet och vilka veckor detta är. Ljuden här är så påtagliga eftersom husen ligger tätt och för att jag inte har treglasfönster. Jag hör allt och lär mig fortfarande vad som kan sorteras bort.

Man kan också belysa sin trädgård och använda sig av rörelsedetektor på lampor på sina ställen. Eller ha en grej som piper inomhus så fort någon passerar tomtgränsen. Dessvärre detekterar denna grej även katter och rådjur. Men ändå bra grej.

En ganska enkel grej som jag hört är att undvika pelargoner i fönstret. Tjuvar tror att det är en pensionär som bor i huset då!

Som tur är gillar jag inte ens pelargoner. Puh.

Zebrorna är här!

(Butiken slog in)

ÄNTLIGEN!

I morse kom de thailändska zebrorna. Mina päron kom direkt från flygplatsen med dem innan de ens åkte hem. Antar att de ville bli av med dem.

(Den första såg ut att ha klarat sig i resväskan)

(Den andra också!)

(Undra vad de heter. Ska låta grannpojkarna döpa dem)

Den gröna plattan ska grävas ned under gräset. Hoppas det blir snyggt.

De är gjorda i betong och väger ca 12 kg styck. Priset var inget att dilla om: 500 baht styck som för två prutades ned till 900. Dvs 200 SEK typ.

De ska ut i trädgården, men får mellanlanda på verandan innan våren kikat in.

Gött att vi lyckades frakta dem i resväskan. Frakt via DHL och liknande hade varit 3.700 SEK. Via thailändska posten ca 1.800 SEK. I resväskan noll kronor eftersom päronen inte hade så mycket grejer tillbaka att de fick övervikt.