Akutbajsa - livet med hund

Svea är den vita pricken mitt i bild.
Bild från i somras.

Inatt väckte pälsdamerna mig någon gång vi 02. De var tydligen dåliga i kistan och behövde akutbajsa. Jag öppnade dörren och de sprang ut i trädgården och gjorde det de behövde göra. Svea tog ganska lång tid på sig och det tog ännu längre tid för mig att falla tillbaka i djup sömn igen sen när vi lade oss till sängs.

Klockan 04.30-ish väckte Alice mig genom att HOPPA upp på mig och stirra mig i ansiktet. Jag tyckte inte det var läge för ännu en tur ut i trädgården, men när jag kände på hennes kropp så skakade hon. Jag har lärt mig att det är så hon gör när hon måste akutbajsa. Svea sätter sig i farstun och gnyr.

And off out in the trädgård we went again. Snabbt gick det dock och vi somnade rätt snart igen.

När klockan ringde 06.10 var jag rätt trött. Lite så där "ni ert fanskap trakasserade mig i natt med akutbajsning".

Sen kom jag på två för himla bra saker:

1. Jag måste inte sätta på mig kläder och ytterkläder och gå ut i någon våldtäktsvänlig lund mitt i natten (Tegnérlunden mitt i stan) - TVÅ GÅNGER!!! Vilken grej att kunna öppna dörren och bara låta dem utföra sina akuta behov.

2. Alice har förstått och lärt sig att hon ska säga till när hon måste bajsa eller kissa mitt i natten. Istället för att lägga en smetig korv på den vita mattan i vardagsrummet som var hennes lösning på problemet typ första året här hemma. Då är det ju tusen gånger bättre med detta rumsrena alternativ.

En av mina favoritbilder på oss.