Kroppen behöver promenaderna

Förmiddagspromenaden.

I lördags var jag ute på härliga Kärsön, en liten ö mellan Bromma och Ekerö. I högstadiet var vi ofta där på "biologidagen" och tog prover eller vad vi nu höll på med. Tror ärligt inte jag bidrog så mycket, men minns de dagarna som nice.

Kärsön ligger precis innan Lovön där självaste Kungen bor. Kärsön är även "hans" mark så visst hoppas en lite på att springa på karln när en promenerar där. Det är annars är riktigt friluftsö fullt med liv och sport (kanotuthyrning mm).

Kärsögården med övernattningsstugor och konferenslokaler.

Anledningen att jag var där var dock inte i hopp att få träffa kungen, utan för att Popkollo (sajt HÄR) hade sin årliga träff för arrangörerna som precis avslutat och återhämtat sig från kollosommaren. Jag är engagerad i styrelsen sedan några år tillbaka så jag helgen är egentligen inte för mig som ledamot, men jag känner ju ett engagemang så jag lade en dag på att vara med och lyssna in på vad som händer i kolloverksamheten.

Bromma på andra sidan vattnet.

Jag var där redan till innan klockan 08.00 på morgonen för frukosten (folk sover över) så jag fick hjälp av grannen att ta mina pälsdamer över dagen. Grejen är ju den att min kropp nu är så himla van att promenera så trots att någon annan tar alla dagens tre promenader så faller det sig ofta att jag ändå är ute och går! På förmiddagen tog vi en sväng på 45 minuter och pratade en massa viktigt och ja, på eftermiddagen var jag på en annan promenad med en ledamot-kamrat på mer än en timma och pratade styrelsegrejer.

Den senare promenaden. Som balsam för själen.