Såld lägenhet i huset

(Flyer i brevlådan idag)

Jag tror faktiskt att den låg ute för nästan tre millar. Det är en minitvå på 43 kvadrat, nyrenoverad på plan 1 med balle in mot gård. Aldrig någon sol eftersom den ligger i norr och så lågt ned i huset. Den har legat ute ett tag, men verkar såld nu.

66 K/kvm. Det är alltså under accepterat pris.

Det här är bra att veta.

Lunch med Jim

Det här är Jim. Han är väldigt snygg, tycker jag. Vi åt wallenbergare på Pressklubben bland en massa gråa farbröder i illasittande kostymer.

Som vanligt förvarnar jag mitt sällskap om att jag äter väldigt långsamt om det är första gången vi äter ihop. Men de blir ändå alltid förvånade, ja ibland t.o.m. impade, att jag lyckas äta så pass långsamt som jag gör. Samma sak med Jim.

(Vad betyder den där blicken?)

Varför i helvete ställer man en ful hylla i björk framför denna assnygga vägg och fina klocka?

Träningsmål

(På crosstrainern tidigare idag)

Jag är fortfarande känslig för att mäta sina träningsprestationer och där mätstickan är kilon eller kalorier efter mina år på gymnasiet där var och varannan brud hade ätstörningar i olika grader. Det var allt från regelrätt anorexia till att helt enkelt inte kunna äta i matsalen med andra människor. Därför åt man inte alls.

Det var jätteförvirrande för mig att se. Ätstörningar var något jag bara läst om i Frida och kanske i kvällspressen. Nu var det en verklighet och en vardag som trängde sig på mig, men lyckligtvis aldrig så att jag fick några konstiga idéer och själv drabbades. Mat för mig var något man åt för att överleva. Mat var viktigt.

Men det var jobbigt att se alla dessa olyckliga tjejer och vad de gjorde mot sig själva i hopp om att vara ännu duktigare än vad de redan var. Jag minns hur maktlös jag kände mig. Dessutom var man redan upptagen med sin egen tonårsångest.

Än idag drar jag mig ur så snart jag märker att träning handlar om prestation och att accelerera. Även om det bara är på en hälsosam nivå.

(Tråden)

Men tränar gör jag ju och det gärna. Min midja är inte vad den en gång var och eftersom jag vägrar att väga mig, mäta med måttband eller ens lägga om min kost (jag anser den redan vara okej) har jag en annan metod. Jag har startat en pepptråd på WhatsApp med Lama och Jessica som jag köpte träningskort tillsammans med på Fitness24Seven. Varje jag tränat eller simmat rapporterar jag det där. Det spelar ingen roll hur hårt jag kör, bara jag gör det. 

Förhoppningsvis kommer mitt midjemått att hänga med automatiskt i rätt riktning :)

Sälja på Blocket

Och vips sålde jag min fina HÅG-stol via Blocket. Den är till att börja asdyr och jag fick den såld lite över Blocket-pris. Killen som var här hade försökt pruta via SMS och försökte så klart väl på plats också. Det är klart han ska göra det. Man ska pruta. Herregud, jag prutar på Elgiganten.

Den som vann i detta fall blev iaf jag. Han sa vid två tillfällen att jag var hård i mina förhandlingar och log lite förläget. Men det är ganska lätt att vara det när man har en stol som är i mint condition.

Blodprov

Jag är överkänslig och kan inte lyssna på folks historier när de gjorts sig illa. Till och med ett litet nålstick gör att jag får hjärtklappningar.

Oavsett vad det är för ställe jag är på och vilken sköterska det är som ska utföra nålsticket, följer alltid samma procedur. Precis som igår.

Jag sätter mig ned och tittar åt ett annat håll för att slippa se sköterskans prylar och så säger jag "jag tycker att sådant här är lite obehagligt". Sköterskan blir "snäll" om hen inte redan är det och pratar mjukare med rösten. Oftast "lurar" de mig när de ska sticka genom att inte säga när de sticker eller klassikern; säger att det känns som ett myggstick. Yeah, right. Det vet vi alla att det inte gör. 

Men det är inte smärtan som jag är rädd för. Kom igen! Ett litet nålstick! Nä, det är bara allmänt obehagligt att veta att det är en NÅL i min ådra i armen på det känsligaste stället. 

"Glöm inte andas", säger de sedan alltid. Jag börjar andas. "Men du får inte hyperventilera så att du svimmar!!". Haha, varje gång!

I bästa fall har de hunnit få tillräckligt med blod under denna konversation. Och det är verkligen samma grej - varje gång. Nej, jag lovar. Jag ska inte hyperventilera.

Pattans porrlampa

När jag var hemma hos Pattan i förra söndagen på Pysselsöndag (läs här) fick jag se hennes inköpskap; en porrlampa. Okej, det var väl ingen porrlampa. Tanken var att den skulle vara industriell, men så här blev det.

Inköpt i någon shady butik i Liljeholmen för typ 150 spänn.Fanns i flera färger.

Lunch med Emil

Fulspäckat schema hela dagen idag. Lunchen tillbringades med Emil som fått en ny hårfärg; greyish.

Vi pratade lite om hus. Han har precis flyttat in i hus på landet. Han skröt om sin förbränningstoa som tydligen är den bästa på marknaden; Cinderella. Haha! När han sedan jämförde sin kära toa med "vanliga" toaletter och kallade dem helt ansträngningslöst för "vattenklosetter", ja då tyckte jag att han verkligen passade i sin nya hårfärg.

Vi satt på Cloud Nine där vi satt senast vi sågs. För ett år sen. Gissningsvis dröjer det ett år tills vi ses igen.

Morgonstund har guld i mun

(Nybergs logga i fönstret speglas)

I förra veckan blev Eric så arg på mig att han inte ville prata med mig någonsin igen. Vi tycker olika om en grej och han var verkligen fly förbannad.

Jag lät honom "cool down" i typ en vecka. I morse tog vi en kaffe på Nybergs Hembageri och konditori. Men vi kunde inte beröra samtalsämnet som gjorde honom så förbannad. Han sa att han hatar alla som tycker som jag. Jag kunde inte och kan fortfarande inget annat än skratta. Vi ser så diametralt olika på saken.

Vuxna simklubben

(Från i måndags efter simningen)

Det var av en slump som Vuxna simklubben skapades. Jag brukade gå till Kronis och simma och en måndag tränade en klass polisaspiranter i simlängorna bredvid. Klädsim med stora overaller. De hoppade i och upp och skulle rädda dockor och rädda varandra. Och sen tog de av sig overallerna och simmade lite fritt, lutade sig mot bassängkanten och spände magmusklerna.

Jag glodde precis lika mycket som de ville bli glodda på.

Jag berättade om polisaspiranterna för Philip som såg till att komma följande måndag för att avnjuta utsikten. Och måndagen efter det var det vi och fyra pers till som hoppades på att få se lite av träningen.

Tyvärr var det ingen träning den gången eller någon av de måndagarna som följde men vi har fortsatt att simma på måndagar ändå och så har vi gjort i över ett år nu. Det var dock först i måndags som vi gav oss själva ett namn.

(Sebastian på Lokal. Eller är det Strindberg?)

(Gustav har lite svårt att vara allvarlig)

Ibland simmar vi utöver måndagar vilket vi gjorde igår! En after work-simning med efterföljande middag på Lokal där jag åt moule frites och drack gott vin.

När vi var mätta såg vi Searching for Sugarman på bio. Bästa fredagen!

Succévecka

(Tanke från tidigare här)

När jag tackade nej till Rockbjörnen 2013, vilket hade blivit mitt fjärde år, tog jag en risk. Det är kanske inte är något gemene man hade gjort. En "vanlig" person hade kanske tragglat på så länge man inte vantrivs med sitt jobb - och det gjorde ju verkligen inte jag. Vanliga människor sitter still i båten och så kanske saker och ting löser sig eller känns bättre om ett tag igen.

Jag önskar att jag vore så, att jag inte ska "vara min egen lyckas smed" hela tiden. Ja, vara mindre initiativtagande helt enkelt. Typ vara mer nöjd och kanske mindre "amerikansk"...

Nu råkar jag vara en ganska pådrivande person som triggas av utmaningar. Då är jag i mitt esse. Jag är också en firm believer att man måste riska för att vinna. Spela högt. Jag resonerade som så att om jag tackar nej till Björnen kommer jag lämna utrymme för nya chanser som kanske inte (eller förmodligen inte) skulle dykt in om jag bundit upp mig i projektet ett år till.

Och denna vecka har jag haft en rad intressanta möten och fått mail där jag uppmanas söka jobb för att folk blivit rekommenderade mig. Senast nu på förmiddagen.

Jag visste inte var jag skulle hamna när jag tackade nej, men jag visste att det skulle bli bra. Där är jag fortfarande.

Köttbaren med en hipster

(Blir jättebra på bild)

(Pekar in mot hippa Köttbaren)

(Råbiff i glasskål)

(Aldrig hört talas om, men hipsters är ju alltid först med allt)

Långt hår

Riktigt långt har håret blivit. Jag tror jag nått den längd jag tänker mig att jag vill leva med (läs: är hanterbart).

Syrrans lägenhet säljs - fortsättningen

(Två som budar som tokar)

Syrrans lägga (som jag skrev om här) har nu visats tre gånger och budgivningen har tagit fart. Hon var först lite orolig att de gjort en miss som inte nappade på det hemliga budet efter den första visningen på 4.2 M (acc. pris var 4 M). Nu är den uppe i 4.375 M.

Det måste ändå vara en go' känsla att se hur budgivningen sedan sticker iväg långt över förväntan.

Jag gör storkovan

(Jättemycket pengar)

Min effektivitet har nått sin absoluta höjd idag. Jag har fått så vansinnigt mycket gjort. Jag har ringt några viktiga samtal, skickat några viktiga mail, fått några intressanta samtal, kanske hittat lokal för syjuntan. Jag har samlat ihop alla papper till min redovisningsgubbe och jag har snackat med honom. Jag har lunchat med gamla kollegor och ska snart iväg och träna med några andra gamla kollegor.

Och! Så ringde jag banken och frågade om man kunde justera min ränta på bolånet. Min lägga har ju ökat i värde en hel del sedan jag köpte den -00. Hela 730:- per år kommer jag betala mindre i ränta. Haha haha!! Well, många bäckar små, I guess.

LinkedIn-diskussion

För första gången har jag deltagit i en diskussion på LinkedIn. Den här grejen som alla har, men ingen använder - förutom typ rekryterare. Jag kände att jag dels ville testa, men också säga emot all negativitet.

En grupp undrar vad vi tycker om LI's nya "endorsements" vilket alltså är de här snabba knapparna man trycker på om man tycker att ens kontakt har denna kompetens. Jag har fått en massa, framför allt Digital Media, men även Music och sånt. Gruppens admin menar väl att de här knapparna känns oseriösa och kan liknas vid Facebooks like-knappar. Förr var man ju tvungen att faktiskt skriva en text om man vill "endorsa" någon och speca vad för relation man haft.

Jesus. Att man orkar.

Jag var nummer två in i diskussionen och valde inte en mittemellanposition som mina efterföljare gjort. Jag säger att jag tycker att de är bra och att jag litar mer på dessa endorsements än om personen i fråga själv tycker att man kan något.

Dessutom leder jag starkt i "likes" och det är ju ändå det enda som faktiskt räknas här i livet.

Pysselsöndag

(Nästan som proffs)

Hela helgen har varit vansinnigt fantastiskt. Den avslutades med pyssel hemma hos Pattan dit Pär, Ulrika, Martin och Ragnhild också kom.

På bordet fanns en uppsjö av pysselingredienser: pärlor, nylontråd, lädertråd, brodyrtråd, sprayfärg, knipsare, olika lim, målarfärg, penslar och så min evighetsstickning.

Eko-vin fanns också för den som var sugen.

(Raggan gör en mobil till det ofödda brorsbarnet)

(Ulrikas specialteknik när hon trär armband - sätta fast änden med med säkerhetsnål)

(Martin lägger pärlplatta utan mål)

(Pattan)

Pattan var värdinna för Pysselsöndag. Hon trädde ett pärlarmband - för kanske tredje gången.Alltså samma band som hon inte är nöjd med och gör om.

(Terapi)

(Pär gör drinkunderlägg)

Oj, vad han tänkte när han lade sin pärlplatta. Han jobbade metodiskt och hade en bild av slutresultatet. Varenda pärlas position var genomtänkt. 

Barneys diskmaskin

Barney Stinson hade en smalis hemma, alltså en diskmaskin på 45 cm. Jag lastade ur och in för att känna på den och herregud, jag måste styra upp detta snart. Nytt liv med diskmaskin!

Kostymer

(12 stycken)

Igår var jag hemma hos Barney Stinson. Han bor tydligen i Kristineberg.

Frilanslivet på Il Kaffè

(Schysst FILA-tröja...?)

Mjae. Det kanske var en lite väl fin omskrivning. Varken jag eller Sandra har något jobb just nu. Sandra för att hon sagt upp sig och ska resa till Nya Zeeland (OBS! inte gamla) nu om tre veckor och stanna på mer eller mindre obestämd tid. Och jag för att jag precis tackat nej till ett fjärde Rockbjörnen. Jag måste vidare och utmanas med nya grejer och inte samma grejer år efter år. Jag satsar högt och sa nej trots att jag inget hade som väntade. Och nu finns det utrymme för hur mycket roligt som helst ju.

(Mosig efter sim och bastu)

Så jag och Sandra simmade igår morse och tog en efterföljande kaffe på Il Kaffè på Kungsholmen. Det är ett litet, härligt fik som jag sällan går till. Varför? Jo, de har dåligt matutbud (typ surdegsmackor) och inte öppet så sent. Atmosfären där är skön och med söder-feeling. Det känns som att många frilansare sitter där, inte för att jobba utan för att ta den där frilansarlatten som är så mycket godare än den vanliga latten.

Bestämmelser ang våtrum

(Skärmdump från ett besiktningsprotokoll)

Jag lärde mig precis att det är året 1989 man ska leta efter i badrummens tidstypiska inredning om man vill få feeling för vilka eventuella åtgärder som behövs för att vara safe från fukt. 

Men fortfarande. Dessa bestämmelser ändras hela tiden, så bara för att ett badrum är byggt eller renoverat på 90-talet betyder det inte att det är i klass med dagens bestämmelser.

Visningssöndag: Nylandsgatan

(Mullig altan)

Idag gick jag på årets första visning! Det var detta hus som jag berättade om här. Jag gick mest för att det var så fint. Det är ju en tomträtt och den kostar 1,5 mille att köpa loss om man inte vill betala tomträttsavgäld. Men wow vad fint hus.

Som vanligt var Karin med på visningen och vi var helt förstummade av städningen. Eller kanske snarare icke-städningen. Det var nere på källarplanet i det fina badrummet. Jag fotar henne genom duschdörren som inte var rengjord samtidigt som hon äcklat pekar på fönstret där det var tät spindelväv.

(Handfat där vattnet rinner ut)

Handfatet var inte heller rengjort precis som badkaret som var jättesmutsigt. Det skulle kunna vara blankt!

(Handfatet och blandaren)

(Riktigt schysst fallossymbol i trädgården)