Middag med Betongklubben

(Oj, vad det diskuteras)

Som tack för all hjälp med att bära upp betongplattan på 100 kilo i förra helgen (se inlägg här), bjöd Philastian oss på middag. Okej, jag bar ju inget, jag öppnade dörrar, men jag var så välkommen ändå.

Maten hade Philip lagat och det var nog det godaste jag ätit på väldigt länge. Typ någon köttbit i ugn som var inbakad i filodeg med grönsaker och en söt portvinssås. Och mini-mini-potatistar.

(Gustaf. Nu med sug i blicken)

(Så här såg jag ut. Fast glad.)

Jag tog aldrig någon bild på mig själv under middagen, men jag hade faktiskt ansträngt mig med lite make up (vilket var uppskattat).