Det här är ju inte roligt att prata om. Efter typ århundradets oväder i Stockholm bad jag min husvakt att kolla till min källare. Jag vet ju att min brunn utanför garagenedfarten är täppt, dvs den sväljer inte som den en gång gjorde.
Och mycket riktigt; det hade runnit in. Ganska rejält också. 5 cm djupt var vattnet på det djupaste stället.
Grannen var snäll och skopade ut allt vatten, men nu när jag skriver regnar det igen i Stockholm (även om det inte är ett oväder av samma magnitud som i lördags).
Jag har återhämtat mig från deppen nu som jag kände trots att jag från start visste vad problemet var och hur det ska åtgärdas. Jag ser också alla fördelar och tur-i-oturen-grejer:
Fördel:
Flytspacklet är snett. Det ska inte vara någon lutning i det här utrymmet. Det är ju inte bra, men nu är jag varse om det och kan be byggisarna att korrigera innan jag hunnit betala.
Tur-i-oturen:
Det finns inget ytskikt. Det hade varit surt som satan.
Tur-i-oturen2:
Spacklet brinner och behöver göra så långsamt. Att det kommer vätska på är ingen katastrof. Men så klart i måttliga mängder.
Men usch, detta var ingen kul upplevelse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar