Landet och mörkret

Jag kommer från Stockholm. Alltså, verkligen Stockholm. Jag är van vid asfalt och alltid något ljus att hjälpa mig att ta mig fram.

Ikväll åkte jag med Ragga ut till landet. Alltså, verkligen landet. Det är totalmörker och grusvägar med nakna träd som slimmar upp sig mot vägkanten.

Jag blir seriöst obekväm, nästan rädd, av den här miljön.

I morrn när vi vaknar upp och dagsljuset intagit huset och tomten kommer jag uppskatta landet lite mer.