(Kolla himlen)
På morgonpromenaden i morse hittade jag igen ett nytt spår att gå på. Jag kilade in genom en av lekparkerna och hittade en höjd vilken jag passerat en massa gånger, fast underifrån.
Jag och Svea slog oss ned och gjorde lite övningar med godis samtidigt som vi (eller iaf jag) njöt av utsikten.
Jag fick ju höra en massa urfåniga kommentarer av folk när jag berättade att jag tänkte köpa hus i Enskede. Förutom nedlåtande kommentarer som att jag inte visste vad jag gav mig in på, var det också många som var övertygade om att "ingen kommer att hälsa på dig om du bor i förorten, du kommer att vara så ensam".
Mina kommentarer till det:
1. Vad är det för vänner jag har isf?
2. Jag föreslår seriöst en rannsakan av sig själv om man inte kan tänka sig att resa 15 minuter från Centralen (om man nu ens åker därifrån) på kvälls- och helgtid (då en besökare antagligen åker) eller 20 min under rusningstid (då jag själv oftast åker) - bara för att det råkar ligga utanför tullarna. Vill man verkligen vara en sådan person? Really?
3. Jag har fler besök hemma nu än NÅGONSIN! Det handlar om en fikor med promenader, middagar och sleep overs (sådana som man ofta hade som barn och tonåring, men av någon anledning slutat med). Jag har besök minst en gång i veckan.
(Hemma)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar