Så. Nu är senaste numret av trädgårdstadsföreningens info blad ute och så även min senaste krönika.
Presentation:
Stockholmaren och förortsdottern Marie Kry bloggar under namnet Lattematte och skriver om sitt älskade Söderort, hundlivet och om saker hon gjort med sina händer. I det här numret öppnar hon upp trädgården för säsongen.
Rubrik:
Naturens gymkort
Text:
Trädgårdsredskapen får se dagsljus för första gången sedan i höstas och utan att tänka på det böjer jag mig ned och börjar rensa ogräs. De små rackarna har redan tittat upp och det gäller att ta dem innan de rotar sig. En efter en drar jag upp dem ur jorden och slänger i en svart påse. Ett monotont men ack så tillfredsställande arbete.
Efter en stund i en obekväm, framåtlutad ställning får jag snart feeling för ginsten istället. Med häcksax försöker jag frisera denna livsbejakande växt vars blad börjar röra sig åt en brandgul nyans. Chop-chop! Det går undan, men jag når inte riktigt överallt. Den är smalare nu men fortfarande hög, och ser ut som en flammande eld när vinden tar tag i kvistarna. Så vacker.
Jag känner mig klar med ginsten och tömmer istället varmkomposten i en skottkärra. Avfallet har legat i vila sedan ett år och är vid det här laget färdig, näringsrik jord. Jag strösslar det som gödsel över de sömndruckna rabatterna och rabarberknopparna säger “mums!”.
Ryggen värker lite nu. Fram och tillbaka i trädgården ränner jag, samtidigt som jag njuter av solens vassa strålar och de tillbakaflugna fåglarnas sång. Hundarna är med mig på tomten och ligger och lapar sol. Äntligen vågar jag påstå att det är vår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar