Igår var jag helt utslagen för att jag tränade så hårt på söndagen och kom inte upp ur sängen först halv nio. Sen var allt som en stor dimma som långsamt, långsamt skingrade sig. Lite lättare efter frullen, lite lättare efter den friska promenade för att möta upp Jessica, ännu lite lättare efter lunchen med henne och efter den stora kaffen med Eric i studion (se inlägg här) tyckte jag väl att jag uppnått så uppvaket tillstånd som jag kunde just denna dag - fortfarande rätt luddigt.
Kaffet drack jag vid halv två. Och wow vad den satte spår i min kropp. Som om jag inte redan var trött från träningen så kunde jag inte somna först efter 03.00 i natt :( Och så skulle man upp för förmiddagsmöte.
Hur väljer jag att lösa problemet med mitt bomullshuvud idag då? Kokar upp lite kaffe!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar