Krönika Tallkrogsbladet oktober 2018

Nu har nya numret av Tallkrogsbladet äntligen kommit. Min krönika finns med även detta nummer.

Presentation:

Stockholmaren och förortsdottern Marie Kry bloggar under namnet Lattematte och skriver om sitt älskade Söderort, hundlivet och om saker hon gjort med sina händer. I det här numret funderar hon över varför hon äntligen klippt sina äppelträd.

Rubrik:

It takes a village.

Text:

Så lyder ordspråket som i sin helhet och löst översatt till svenska betyder att det är en hel by som uppfostrar samhällets barn – inte bara deras föräldrar. Det fina ordspråket med ursprung någonstans i Afrika finns i många olika varianter beroende på språk, men andemeningen är alltid densamma. It takes a village to raise a child.

Då och då dyker det ordspråket upp i mina tankar under hundpromenaderna här i ”byn”. Ja, för mig skulle Tallkrogen kunna vara en by med sin homogena utformning, Trädgårdsstadsförening, Grannsamverkan mot inbrott och sina lokala Facebook-grupper.

Det är väl inte specifikt uppfostran jag funderar på när jag vandrar runt om i området, utan snarare hur vi gemensamt skapar en kultur, en kultur som i sin tur färgar hur vi förhåller oss till varandra. Det är givetvis med influenser från övriga stadsdelen, övriga Stockholm och övriga landet, men på mikronivå är vi alla med och bidrar till någon slags ”Tallkrogskultur”.

Vi bidrar genom att generöst låna ut saker till varandra via Facebook, genom att heja på gatan, men också när vi väljer att titta bort. Vi gör det genom att skotta uppfarten åt en äldre granne, eller att erbjuda hjälp med beskärning av de vildvuxna äppelträden som skymmer kvällssolen; så som min granne så snällt gjorde för mig istället för att klaga eller kritisera. Vi bidrar genom att organisera gemensamma events som Olympialoppisen där grannar kommer förbi och småpratar, byter odlingstips och pratar om räven.

Idag har området vuxit ihop med staden och känslan av att vara ett avgränsat samhälle är ett minne blott. Men visst måste det vara på grund av något mer än bara närheten till stan som gör att många vill flytta hit?