(Herregud. Kan man vara så här söt?)
Jag älskar morgonpromenaden på helgerna. Jag tar med mig kaffe i min promenadtermos och tar långa omvägar för att komma till fältet. Idag gick vi en väg jag inte alls kände till genom ett mindre skogsparti, förbi en kolonilott som såg riktigt deppig ut så här års och så hamnade vi i ett riktigt trist område med dels en tennishall, en parkering för SL-bussar och någon sorts form av sportleverantör (mål till fotboll och handboll kanske). Usch, vilken miss, tänkte jag. Men snart var vi inne i en skog jag kände till. Jag vägrar kolla på GPSen och går bara på känn. Ska lära känna området enligt den gamla skolan, har jag bestämt.
Vädret denna helg har varit så otroligt grått. Det har varit plusgrader och ganska geggigt och så mörkt! Men när man knatar runt med Svea så spelar det ingen roll. Det är mysigt.
Idag var vi ute hela 1,5 timme. Monsterpromenaden idag blev verkligen en monsterpromenad. Jag tippar att vi gick minst 8 km. Man går ju långsammare med hund eftersom hon ska stanna och nosa ibland. Min kropp just nu är mör och jag har träningsvärk. Jag är stel. På bilden ovan ligger Svea och myser i mina ben med huvudet på mina knän. Mina möra, möra knän.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar