(Jag är inte "kvinna" - i detta fall)
Rådjuren är ju för gölliga. De är minst sagt ett uppfriskande inslag i Tallkrogen då man ser dem var och varannan dag och ofta på väldigt, väldigt nära håll. Vi kan stå och glo på varandra på mindre än 10 meters avstånd tills ena parten tröttnar.
Men de stör harmonin mellan mig och min päls-lady Svea. Hon sticker iväg och jagar dem som en pilsk femtonårig kille. Att ropa "stanna" är lönlöst - she's on a mission.
Andra grannar klagar på att de äter av tulpanerna i trädgården, men bäst är väl då att inte ha tulpaner, I say.
En annan neslig grej med rådjuren är att de bär med sig fästingar! Där rådjur finns, finns de små äckliga krypen.
(hela kärnfamiljen i Tallkrogsrondellen från härom veckan)
Men att skjuta dem? Det överlåtar jag till någon smart instans att avgöra huruvida det behövs eller inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar