Staket-jakt!

Söndag i Tallis igår och jag passade på att gå över till grannen rakt över. Jag ser dem sällan trots att våra hus "tittar" på varandra. Jag brukar ju träffa dem som bor på samma gata oftast.

Jag ville informera dem att jag tänkte ta ned ett träd och så prata lite staket. Nu hann han ta upp detta och berättade att de planerade göra detta i sommar. Så kul! Jag behöver ju ett riktigt staket. Just nu har jag bara ett vilt-stängsel med ganska stora öglor i så att lilla Alice kan smita när hon känner för det.

Det är då alltså grannen rakt över samt deras granne bredvid, alltså tvärs över från mig, som planerar att bygga. Och så jag då.

Dessvärre är deras plan att bygga liggande staket, alltså typ som ett insynsskydd fast lägre. Det är nog det enda jag INTE vill. Det passar inte alls ihop med våra gamla 30-talshus, if you ask me. Jag kan kompromissa med att ha kemikalier (impregnerat), trärent och gjuta betongplintar (herregud, behövs ju inte i vår leriga jord), men jag vill inte ha liggande. Bara pinnarna står upp är jag nöjd.

Jag fick i uppdrag att plåta lite staket och detta vita är mitt favvo. Det är nämligen fint åt båda hållen.

(Exempel på ett liggande)

Det som är allra viktigast för mig är att staketet håller hundarna inne - och det är lättare sagt än gjort. Alice är så himla liten. Hon kan lyckas smita under staketet och en vill ju helst att det finns en distans mellan staket och gräsmatta (som håller fukt).

(White picket fence - drömmen)

Jag ska smsa över lite bilder till grannen så får vi se när vi kör grannråd.

(Verandastaket kanske inte är detsamma)

(Maraton-Karin med hunden Beppe och en bebis i magen)

Efter att stått och snackat om en massa grejer med grannen i typ 25 min så begav jag mig ut på promenad. Och vem möter jag inte precis utanför på gatan om inte grannen Karin. Vi var ute ovanligt länge och jag var inte hemma först framåt 11.30-tiden. Helt slut.