(Två stickande tjejer. Vad de kämpar)
Syjunta hemma hos Ninnie denna afton. Svea fick inte följa med. Ninnie hatar hundar.
Ikväll hade jag annat att pyssla med än min stickning. Jag hade ett riktigt projekt. Hundtäcket från Buster som jag köpte i fredags (och bytte igår efter att remmen gått sönder) behövde en sista grej för att den skulle sitta bra på hunden.
Sveas svans står rakt upp när hon springer på promenad. Då skjuts täcket år sidan för att det är lite för långt. Hamnar liksom på sniskan. Men ett "U" för svansen skulle dels ge den rum att stå upp - det är trots deras sätt att utrycka sig med svansen, kommunicera - och dels skulle svansen stoppa täcket från att glida åt ena sidan hela tiden.
(Hundtäcket från Buster)
(Work in progress)
Jag stabiliserade med nålar och klippte sedan ut ett U på frihand. Viktigt att ha vass tygsax, annars kan man slinta.
Täcker har flera lager tyg och ganska mycket vadd/foder. För att det skulle bli lättare att sy ihop klippte jag bort några millimeter av vadden mellan yttertygerna så att jag slapp sy genom alla lager.
(Klart)
Jag sydde för hand. En stor anledning var för att jag skulle göra detta på syjuntan och det blir trevligare att sitta ihop vid ett bord istället för lite vid sidan av med en brummande maskin. Dels så tror jag inte att det hade blivit speciellt fint med maskin ändå.
Jag sydde med dubbel tråd i två vändor. Riktigt noga när man ändå håller på.
(Hemma)
Här ser U:et djupt ut, men täcker satt som en jävla smäck! Svansen stod rakt upp precis som den ska göra och täcket trillade inte på sniskan. Svansen stoppade upp precis som jag förutspått.
Usch, så nöjd jag är!
(Annie tvingade mig att fota maten.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar